Myten om multitasking: varför hjärnan växlar mellan uppgifter och hur du byter mindre

Daniel Gavalec · Uppdaterad 2026-10-26

Inom psykologin är multitasking att försöka göra två eller fler uppgifter samtidigt, till exempel skriva ett mejl under ett möte. Vid krävande uppgifter bearbetar hjärnan dock inte båda uppgifterna samtidigt på riktigt: den växlar snabbt mellan dem, och varje byte kostar lite tid och precision. (Inom datavetenskapen betyder multitasking något annat, flera appar som körs samtidigt, och det handlar inte den här sidan om.) Här nedan: vad studierna fann, varifrån de populära siffrorna ”40 %” och ”23 minuter” kommer, vad uppmärksamhetsrest är och sex sätt att byta uppgift mindre ofta.

I korthet

Multitasking med krävande uppgifter är i praktiken att uppmärksamheten snabbt växlar från den ena till den andra.
I experimenten av Rubinstein, Meyer och Evans (2001) kostade varje byte mellan uppgifter tid, och kostnaden växte med hur komplicerade uppgiftens regler var.
Sophie Leroy (2009) beskrev ”uppmärksamhetsrest”: när du lämnar en uppgift ofärdig stannar en del av uppmärksamheten kvar i den, och prestationen i nästa uppgift sjunker.
Påståendet att multitasking kostar ”upp till 40 % av den produktiva tiden” är en uppskattning som APA tillskriver psykologen David Meyer, inte resultatet av en konkret mätning.
De ”23 minuterna” är den genomsnittliga tid det tog för deltagarna i Gloria Marks fältstudie att gå tillbaka till en avbruten uppgift (med ungefär två andra saker emellan), inte den tid som krävs för att fokusera igen.

Multitasking inom psykologin och inom datavetenskapen

Ordet multitasking kommer från datavärlden. En dator eller en mobil ”multitaskar” när flera program körs och operativsystemet fördelar processortiden mellan dem så snabbt att det ser ut att ske samtidigt. Om du letar efter hur du lägger två appar bredvid varandra på en surfplatta, kolla hjälpen för din enhet: den här artikeln handlar om människor.

Inom psykologin är multitasking att försöka ägna uppmärksamhet åt två eller fler uppgifter samtidigt: prata i telefon medan du skriver, lyssna på en föreläsning medan du svarar på meddelanden, köra bil medan du ställer in navigatorn. Intressant nog beter sig hjärnan, vid uppgifter som kräver uppmärksamhet, lite som en gammal dator: den arbetar inte parallellt, den växlar. Bara inte lika snabbt, och inte gratis.

Vad som händer i hjärnan när du byter uppgift

Joshua Rubinstein, David Meyer och Jeffrey Evans (2001) gjorde fyra experiment där deltagarna upprepade samma uppgift eller växlade mellan två (sortera figurer efter olika regler, lösa olika typer av räkneuppgifter). Att växla kostade tid. Förlusten var större när reglerna var mer komplicerade och mindre när deltagarna fick en tydlig signal om vilken uppgift som kom härnäst. Författarna förklarar det i två steg: först måste hjärnan byta mål (”nu gör jag B”) och sedan ladda in reglerna för den nya uppgiften.

Stephen Monsell (2003) lade i en översikt över forskningen om uppgiftsbyten till en viktig poäng: även när deltagarna har tid att förbereda sig för ett byte finns en del av kostnaden kvar; det kallas restkostnad för bytet. Förberedelse hjälper, men den suddar inte ut kostnaden.

I laboratoriet kostar ett byte bråkdelar av en sekund. Men i verkliga livet växlar du inte mellan två enkla regler, utan mellan ett halvskrivet förslag, en chatt och ett kalkylark, och inte en gång, utan dussintals gånger i timmen.

Samma arbete, olika resultat: varje byte kostar lite tid, och täta byten läggs ihop.

Testa själv på två minuter

Ta fram papper och ett tidtagarur. Skriv först bokstäverna A till T och under dem siffrorna 1 till 20, och ta tid. Skriv sedan samma sak men växla: A1, B2, C3 … till T20, och ta tid igen. Den andra omgången har lika många tecken, men tar ändå oftast betydligt längre tid och ger fler fel. Det är en enkel demonstration, inget vetenskapligt experiment, men det är precis det som händer när du svarar i en chatt mellan varje stycke.

Uppmärksamhetsrest: varför ofärdigt arbete bromsar dig

Sophie Leroy (2009) lade till ytterligare ett lager. När du går från en uppgift som du inte har gjort klart till en annan blir en del av uppmärksamheten ”fast” i den första. Hon kallar det uppmärksamhetsrest (attention residue). I hennes experiment presterade de som gick vidare till något annat och lämnade arbete ofärdigt sämre i nästa uppgift än de som hade slutfört den föregående.

Det förklarar en välbekant känsla: du svarar på ett mejl, men i huvudet fixar du fortfarande presentationen. Du är inte helt närvarande i någotdera. Leroy och Theresa Glomb (2018) visade senare en enkel hjälp: före ett avbrott skriver du snabbt ner var du är och vad du ska göra sedan (en plan för att återuppta uppgiften). Då kan huvudet släppa uppgiften. Fler praktiska tekniker i hur du koncentrerar dig.

De som multitaskar mycket gör det sämre

Eyal Ophir, Clifford Nass och Anthony Wagner (2009) jämförde personer som ofta använder många medier samtidigt (tv, chatt, webb, musik) med andra som nästan aldrig gör det. Resultatet blev det motsatta mot vad man kunde vänta sig: de som multitaskade mycket med medier distraherades mer av irrelevanta stimuli och klarade sig sämre, inte bättre, i ett test av uppgiftsbyten.

En viktig nyans: det var en korrelationsstudie. Den visar inte att multitasking skadar din koncentrationsförmåga; det kan också vara så att personer som har svårare att koncentrera sig multitaskar mer. Senare studier i ämnet gav spretiga resultat. Den säkra slutsatsen är blygsam: att multitaska mycket gör dig troligen inte till expert på multitasking.

Myter och siffror som florerar

Artiklar om multitasking älskar slående siffror. Det här finns egentligen bakom dem:

Påstående	Varifrån det kommer	Bedömning
”Multitasking kostar upp till 40 % av produktiviteten”	American Psychological Associations sida om kostnaderna för uppgiftsbyten säger att David Meyer har hävdat att även de korta mentala blockeringar som uppstår när du byter uppgift kan kosta upp till 40 % av den produktiva tiden. Det är hans uppskattning, inte en siffra som mättes i studien från 2001.	En experts uppskattning, ingen mätning
”Efter ett avbrott tar det 23 minuter att fokusera igen”	Gloria Mark berättade för Gallup att deltagarna i hennes fältstudie (Mark, Gonzalez och Harris, 2005) i genomsnitt gick tillbaka till det avbrutna arbetet efter 23 minuter och 15 sekunder, med ungefär två andra saker emellan.	Tid tills du går tillbaka till uppgiften, inte tills du fokuserar igen
”Avbrott gör arbetet långsammare”	I ett laboratorieexperiment med 48 deltagare såg Mark, Gudith och Klocke (2008) att de som avbröts gjorde klart mejluppgifterna snabbare och utan skillnad i kvalitet, men med mer stress, frustration, tidspress och ansträngning.	Snarare ”snabbare, men stressad”
”Kvinnor är bättre på multitasking än män”	Ett populärt påstående utan starkt stöd.	Saknar stöd
”Multitasking sänker IQ med 10 poäng”	Sprids via nyheter i medierna; vi har inte hittat någon kollegialt granskad studie som visar det.	Använd det inte

Forskningen är enig om att det har en kostnad att byta uppgift. Hur stor den är beror på uppgifterna, hur ofta du byter och om du lämnar arbete ofärdigt. Det finns ingen enskild magisk siffra.

När multitasking inte är något problem

Att göra två saker samtidigt är inget problem när minst en av dem är automatisk och inte kräver några beslut:

gå och prata i telefon, stryka och lyssna på en podd, städa med musik,
instrumental musik under rutinarbete (sångtexter krockar mer med skrivande),
kort mekaniskt arbete (sortera, kopiera) medan du lyssnar på något lätt.

Problemen börjar när båda uppgifterna kräver språk, beslut eller arbetsminne: skriva ett mejl på ett möte, plugga medan du chattar. Och där säkerheten står på spel hör mobilen bakom ratten inte till kategorin ”inget problem”.

6 sätt att byta uppgift mindre ofta

Samla mejl och meddelanden. I stället för att kolla dem hela tiden tar du hand om dem två till fyra gånger om dagen vid fasta tider. Läs om att gruppera uppgifter.
Ett block = en uppgift. Välj en enda sak för 25–50 minuter och starta en nedräkning. Så organiserar du blocken: pomodorotekniken; för längre fokuserat arbete, djupt arbete.
Skriv ner var du är före ett avbrott. En rad, ”nästa: skriv klart stycket om priser”, minskar uppmärksamhetsresten (Leroy och Glomb, 2018).
Stäng av notiser som inte kommer från människor. Nyheter, sociala medier och ”någon har gillat ditt inlägg” kan vänta.
Ett enda fönster. Stäng flikarna som inte hör till blocket. Det du inte ser kan inte dra iväg dig.
Mobilen utom räckhåll. Inte uppochner på bordet, utan i ett annat rum eller i väskan.

Testa nu: ett block, en uppgift i CORTEX

CORTEX (gratis för alla) gör ”ett block, en uppgift” enkelt: Fokus med nedräkning (pomodoro 25/5, 50/10 eller en egen längd) körs på en enda uppgift, och snabbinmatningen (tangenten Q) skickar lösa idéer till Utan datum utan att du lämnar blocket. Bara en timer går åt gången, så när du byter till ett annat arbete sparas den tidigare tiden.

Myten om multitasking: en uppgift per block i fokustimern i CORTEX — Fokus i CORTEX: en nedräkning på en uppgift med den arbetade tiden

Vanliga frågor

Är multitasking en myt?

Delvis. Du kan göra två automatiska aktiviteter samtidigt, som att gå och prata. Med två krävande uppgifter växlar hjärnan däremot i stället för att arbeta parallellt, och forskningen om uppgiftsbyten (Rubinstein m.fl., 2001; Monsell, 2003) visar att växlandet har en kostnad.

Hur mycket tid kostar det att byta uppgift?

I laboratoriet kostar ett byte bråkdelar av en sekund och kostnaden ökar med hur komplicerad uppgiften är; i verkligt arbete läggs förlusterna ihop med antalet byten. Den ofta citerade siffran ”40 %” är en uppskattning som tillskrivs psykologen David Meyer, och ”23 minuter” är den genomsnittliga tiden tills deltagarna gick tillbaka till det avbrutna arbetet i Gloria Marks fältstudie.

Vad är uppmärksamhetsrest?

Uppmärksamhetsrest är den del av uppmärksamheten som stannar kvar i en tidigare, ofärdig uppgift när du går över till en ny. Sophie Leroy (2009) visade att den försämrar prestationen i nästa uppgift. Det hjälper att skriva en kort lapp med ”nästa steg” innan du byter.

Är kvinnor bättre på multitasking?

Det finns inga starka vetenskapliga belägg för det här utbredda påståendet. Resultaten i olika studier varierar och beror mer på typen av uppgift och på övning än på kön.

Hur slutar jag multitaska?

Jobba i block med en enda uppgift och en nedräkning, ta hand om mejl och meddelanden i omgångar, stäng av onödiga notiser och lägg mobilen utom räckhåll. Skriv ner lösa idéer i stället för att agera direkt och anteckna var du ska fortsätta före ett avbrott.

Källor och vidare läsning

Starta ett fokuspass på en enda sak

Välj en uppgift, starta timern och CORTEX registrerar hur mycket du faktiskt jobbar.

Börja fokusera

Gratis för alla · Inget kort · Fungerar i webbläsaren · Kan installeras i mobilen (iOS och Android)